Ny hjärnforskning stöder gammal kunskap

Vi hör ofta att den moderna vetenskapen förkastar den traditionella kristna uppfattningen om den mänskliga personen. Argumentet går ungefär så här: Om vi kan se den fysiska processen genom vilken idéer är associerade med känslor eller med de beslut som fattas så måste vi erkänna att människan är inget annat än en fysisk person. Konceptet med en själ, får vi höra, är irrelevant.

Men det visar sig att vetenskapen i dag leder oss i en annan riktning. Dagens kognitiva vetenskapsmän gör experiment som använder MR-teknik för att visualisera hjärnan när försökspersoner genomgår erfarenheter, löser problem och fattar beslut. Denna strategi gör det möjligt för forskare att se och teoretisera om betydelsen av och källorna till mönster i våra hjärnor, mönster som formar vårt sätt att reagera på världen. Vi lär oss om ”den mentala motorvägen” som ett system med neurologiska rörelser, som visar sig vara avgörande för hur våra hjärnor fungerar.

Den nya betoningen på mönster av neural aktivitet ger ett viktigt stöd för den traditionella kristna förståelsen av själen. Hjärnforskningen gör det klart att det är lika dumt att säga att våra hjärnor bara är nervceller eller att säga att motorvägar bara är betong och asfalt. När allt kommer omkring, det som är viktigt för bilisten är på vilket sätt motorvägen är organiserad för att skapa ett samverkande system med användbara vägar. Detsamma gäller för den grå saken inuti våra huvuden.


Den kristna traditionen har länge undervisat samma sak om människan. Thomas av Aquino byggde sin lära på Aristoteles filosofi genom att uppfatta själen i form av kroppen. Själen är mönstret eller vägen som organiserar våra organ, inklusive, naturligtvis, våra hjärnor.
Vad som är slående är dock att de nya vetenskapliga studierna om hjärnan ger en ännu mer intressant och dramatisk bekräftelse av den traditionella uppfattningen om själen. I en nyligen publicerad MRI studie, “The Vulcanization of the Human Brain: A Neural Perspective on Interactions Between Cognition and Emotion”, har vetenskapsmannen Jonathan D. Cohen studerat mönster av hjärnaktivitet medan patienter har svarat på moraliska dilemman och fått göra moraliska beslut. Det visar sig att hjärnans mönster i samband med de moraliska besluten måste utbildas. Själen måste alltså skolas i disciplin.

Våra lösningar på etiska problem, visar Cohens studie, påverkas av förbindelsetrappor mellan olika delar av hjärnan. Personer med en hög grad av neural aktivitet förbinder hjärnstammen till pannloben och tenderar att ge känslomässiga reaktioner för att åsidosätta rationella bedömningar av moraliska dilemman. Däremot gör hjärnan mer rationella beslut, berättar han, när den neurologiska aktiviteten från den primitiva delen av hjärnan är blockerad från att samverka med pannloben. Cohen drar slutsatsen att dessa mönster av öppna och blockerade kommunikationer inte är fasta till sin natur. De stelnar över tiden. Våra hjärnmönster är som mjukgummi, som han uttrycker det, där aktiviteten sker genom en ständig upprepning av dessa mönster.

När jag läste Cohens resultat och analys, kändes det som om Aristoteles och hans syn på själen hade försvarats. Som Aristoteles klargör i sin nikomediska etik, beror bildandet av goda vanor av en noggrann och omfattande disciplin i själen. Dagens hjärnforskning och Cohens bild av ”mjukgummi-hjärnan” liknar ganska mycket den aristoteliska synen av att själen formas av dygder.

Den kristna traditionen har alltid haft ambitionen, i enlighet med Aristoteles ideal, att sätta själen i arbete. Huruvida influerade av Gud som övernaturliga dygder eller som en uppövad vana med asketisk disciplin, själens gemenskap med Gud är inte beroende av en konstig, eller hemlig substans. Själen som ett mönster av kroppen och särskilt av hjärnan är ”bestämt till att formas efter hans sons bild” (Rom. 8:29) enligt den kristna traditionen.

Så mycket för den säkra materialismen som trodde de hade all fakta på sin sida. Dagens vetenskap tycks vederlägga gårdagens vetenskapliga propagandister. Som David Brooks konstaterade nyligen ”Drivkraften har flyttats bort från hardcore-materialismen. Hjärnan verkar allt mindre som en maskin. Den fungerar inte heller som en dator. Istället betyder det att mening, tro, och medvetande tycks uppstå från idiosynkratiska nätverk av neurala impulser.”
Den mänskliga personen är ungefär vad den kristna traditionen alltid har antagit. Vi är inte bara prylar. Vi är djur med rationella själar som kan genomgå en anmärkningsvärd förändring och utveckling. Just på grund av att den mänskliga själen är instabil, kan den påverkas och härdas med tiden. Den kristna traditionen har lagt stor vikt vid moraliska och andliga discipliner för att ”vulkanisera” (härda) de nätverk som leder till känslor, tankar och beslut. Nu verkar det som om hjärnforskningen bekräftar att den traditionella betoningen på moralisk och andlig disciplin är helt rätt.

Visst, tiderna har förändrats. Läsaren behöver inte vara en sofistikerad kulturhistoriker för att förstå att vi det senaste århundradet har sett ett massivt avvisande av moraliska discipliner, i synnerhet de mönster i våra hjärnor som vill ge efter för sexuella instinkter.

Det är med detta kulturella faktum i åtanke som jag vill uppmärksamma Cohens experiment. Det visar sig att sexuella önskemål är nära förknippade med den primitiva, för-kognitiva delen av hjärnan som Cohen har visat kan bygga hållbara vägar till pannloben. Dessa hållbara vägar hotar att översvämma vår förmåga att resonera förnuftigt med retningar som kokar över av primitiva impulser. Den oroande neurala aktiviteten är därmed bättre anpassad till det instinktiva livet än till rationell eftertanke. Våra själar, som alla traditionella tänkare har erkänt, kan vara oorganiserade. Det riskerar att leda till sämre beslutsfattande, eller till ett dåligt beteende.

Aristoteles tvivlade på att en människa kan vara både modig och en frossare, eller försiktig men samtidigt omåttlig. Dagens vetenskap verkar försvara den gamla visdomen. Jag har länge undrat hur den radikala vänstern kan hylla den sexuella friheten samtidigt som de kritiserar girighet och instinkten att dominera över andra. Det visar sig att denna kluvenhet är kopplad till ny forskning. De neurala mönstren mellan pannloben och hjärnstammen kan inte riktigt skilja på distinktionerna mellan privat moral och allmän moral. Det ställer alltså stora krav på den moderna liberala motsättningen mellan den privata och den allmänna moralen, som vill försäkra oss om att den befriade individen inte kommer att hota det allmännas bästa.

Utan tvivel är det svårt att ”vulkanisera” mönster för att bevara självständigheten i frontalloben i hjärnan, som den evolutionära teorin lär oss, har vi ärvt en hel del från våra primitiva förfäder. Så, kanske den kristna moraliska disciplinen hade rätt trots allt. Kanske är det en intensiv moralisk fostran av en traditionell moral som är nödvändigt för att uppnå stabila neurala mönster som hindrar våra impulsiva reaktioner att koka över. Kanske är det trots allt bra med närvaron av goda, disciplinerade medborgare som har uppövat en vana att förneka sig själv från instinktiv självtillfredsställelse.

Men jag bara spekulerar. Vi är för närvarande engagerade i ett stort socialt experiment med moralisk uppluckring då vi ständigt får höra, att det bästa är att främja mänsklig lycka genom att frigöra våra instinktiva önskemål från det rationella förtrycket. I den moderna fällan faller både troende och icke-troende. Men tiden kommer att utvisa om den privata hedonismen kan vara effektiv för människor med stort ansvar. Trots detta, så är vi mitt uppe i en vetenskaplig revolution som kommer att omkullkasta synen på människan. Men den kommer även att få ett stort kulturellt genomslag. Det är naturligtvis svårt att säga när den nya kunskapen kommer att slå igenom i Sverige, då vi av tradition alltid har legat efter de stora vetenskapliga upptäckterna. Dessutom är det många inflytelserika personer som har byggt upp sina karriärer på en föråldrad människosyn. Den släpper de inte utan strid.

Referenser:

“The Vulcanization of the Human Brain: A Neural Perspective on Interactions Between Cognition and Emotion”. Jonathan D. Cohen http://www.csbmb.princeton.edu/ncc/PDFs/Neural%20Economics/Cohen%20(JEP%2005).pdf

“The Neural Buddhist”. David Brooks http://www.nytimes.com/2008/05/13/opinion/13brooks.html?_r=1